Leta i den här bloggen

söndag 21 oktober 2018

The Haunting of Hill House

Jag har alldeles just nu tittat på sista avsnittet av The Haunting of Hill House som nog är det läskigaste jag har sett på bra länge! Jag har varit lite bekväm av mig ett tag och har inte velat börja titta på några nya serier utan har nöjt mig med de jag brukar titta på, men så läser jag om serien på Netflix:

"Syskonen växte upp i ett ökänt spökhus. Som vuxna tvingas de återvända och konfrontera skräcken från barndomen."

Okej tänkte jag, jag har ju sett filmen, The Haunting från 1963 som bygger på Shirley Jacksons bok The Haunting of Hill House från 1959. Den var riktigt bra, inte så otäck kanske, mer obehaglig:

"I denna berättelse får vi träffa Dr John Montague som forskar om det övernaturliga. Han har hört talas om Hill House, ett hus som byggdes av Hugh Crain och sedan beboddes av hans döttrar. Ingen bor längre i huset men det ägs fortfarande av Crains familj. Det sägs att det spökar där och Montague hyr huset under några sommarveckor för att undersöka saken närmare. Till sin hjälp bjuder han in personer som han valt ut utifrån att de har tidigare paranormala upplevelser. Det är Eleanor Vance - en blyg ung kvinna som tagit hand om sin sjuka mamma ända fram till dennas död, Theodora - en självständig utåtriktad konstnär och Luke Sanderson som är arvtagare till Hill House.."


Denna nya TV-serie ser lite annorlunda ut men huset består samt flera av namnen, bara att de har lite andra roller i denna berättelse. De enda som behåller sina samma roller är nog, när jag tänker efter, paret Dudley som sedan länge varit anställda på gården men som aldrig är där nattetid.


Theo, Steven, Nell, Luke och Shirley
Denna berättelse utspelas i nutid när syskonen Steven, Shirley, Theo, Luke och Nell Crain och 80-tal när de är barn. Steven är en skräckboksförfattare som utnyttjar familjens erfarenheter till sina böcker, något som hans syskon inte är så glada i. Shirley driver en begravningsfirma tillsammans med sin man. Theo dricker mycket och är ofta ute på krogen. Luke är narkoman som kämpar på för att bli ren samtidigt som han förföljs av spöken från det förflutna. Nell lider av sömnparalys och ser ofta en kvinna med böjd nacke...

Varför jag gillar den här serien är för att det råder en perfekt balans mellan drama och skräck, något som jag annars brukar uppskatta när det kommer till komiska filmer med dramainslag. Det är väldigt många känslosamma scener som liksom ger kraft åt de otäcka scenerna.

Jag vill inte ge bort för mycket av handlingen, men håll utkik efter spöken! I många av wide-shot-scenerna har dolda spöken som jag själv inte märkte av alla gånger, det kan vara händer, skuggor eller ansikten.

En perfekt tv-serie för oss spöknördar!
/Markus

onsdag 3 oktober 2018

Min familj... Eller inte?

Här kommer en berättelse från en indisk tonåring.
/Markus

Kära läsare!

Jag älskar att läsa om andras självupplevda paranormala upplevelser. Jag har alltid varit fascinerad av skräckhistorier och nu tänkte jag bidra med en egen berättelse.

Detta hände för några månader sedan. Min farbror, moster och mina kusiner var borta och hälsade på en släkting. Jag bor med mina kusiner här i Haryana, då det finns bättre pedagogiska möjligheter här.

Jag var alltså ensam i huset och skulle vara det fram till sent på kvällen. Jag bestämde mig för att gå och lägga mig tidigt, omkring 21.30 då jag hade tentamen nästa dag.

Jag vaknade omkring 12 eller 1, men öppnade inte mina ögon. Jag hörde öppnandet av dörrar och kranar, även i mitt rum. Temperaturen omkring mig sjönk. Jag drog min filt upp till min nacke och låtsades som om jag sov. Jag kände också en närvaro i rummet hela tiden. Jag var inte rädd utan utgick från att det var familjen som hade kommit hem. Jag somnade om.


Därefter hade jag en dröm att huset hade blivit en nattklubb, och att spöken dansade i huset. Jag vet, det låter fånigt. Jag frågade någon vad det var frågan om, de svarade att de festade i huset. Jag blev ganska rädd det ögonblicket och vaknade till för att sedan somna om. Därefter kommer jag ihåg att vaknade klockan sex då larmet ringde.

När jag hade stigit upp så såg jag att grindarna var låsta från insidan. Jag antog att de hade stängt den när de kom hem. Jag kollade deras rum, de var inte där, det var bara jag hemma. Jag trodde att de nog hade gått en promenad, men så kom jag på, portarna var stängda inifrån. Detta gav mig kalla kårar.


Jag tog upp min telefon för att ringa mina föräldrar och upptäckte då att jag hade fått ett meddelande från min moster omkring 22.00 om att de skulle komma hem nästa dag istället.
 
Jag blev skrämd när jag tänkte på vad jag hade upplevt kvällen innan, att jag var ensam i huset hela tiden.  


Jag gick till skolan, och när jag kom hem så var alla hemma. Jag berättade vad jag hade upplevt. De trodde inte på mig.

Jag önskar er all lycka!

Tack så mycket för att ni läste min berättelse!

AK24573