Leta i den här bloggen

onsdag 2 april 2014

Gestalten från isvaken

En händelse som ägde rum någon gång under 1800-talets senare hälft återberättas i boken "Spökboken- Svenska folkets spökhistorier". En ung flicka, som vi kan kalla Anna, hjälpte till på en bondgård i Västmanland en vinter. Det var vanligt då att kringvandrande dalkarlar besökte gårdarna i trakten för att sälja vävtillbehör. Så skedde även denna vinter, och när dalkarlen var färdig med sitt ärende på gården frågade han om isen på sjön var så pass stark att han kunde ta den vägen över till nästa gård. Gårdsfolket svarade att det nog inte var säkert, och dalkarlen gav sig iväg utan att säga vilken väg han tänkte gå. 

När så Anna och gårdens piga skulle gå ner till sjön för att hacka hål i isen och hämta vatten åt djuren, fick de en ordentlig chock. I vaken de hackade flöt den drunknade dalkarlen upp. Förskräckta sprang de skrikande till gården och ropade till bonden att denne måste ta drängen med sig och dra upp den döde ur vattnet. Bonden svarade dock hjärtlöst att det väl inte var så bråttom och menade att dalkarlen kunde bli kvar där han var. 

På natten hörde Anna plötsligt hur någon stampade på farstubron och man undrade vem som kom till gården vid den tiden på dygnet. Dörren gled upp och man hörde tydligt hur någon gick in genom den och fram till bondens säng. Man hörde också klirrandet av is och såg vattnet rinna på golvet. På morgonen nämndes det inträffade inte med ett ord, men bonden sa till drängen att de trots allt borde gå ut och dra upp dalkarlen så att han fick vila i vigd jord, vilket också skedde.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar