Leta i den här bloggen

onsdag 17 oktober 2012

Halloween och Jack-o'-lantern

"Oh!—fruit loved of boyhood!—the old days recalling,
When wood-grapes were purpling and brown nuts were falling!
When wild, ugly faces we carved in its skin,
Glaring out through the dark with a candle within!"

Ur dikten The Pumpkin (1850) av den amerikanske poeten
John Greenleaf Whittier (17 Dec 1807 – 7 sep 1892)

Ungar ute på godisjakt, "Bus eller godis?", eller "Trick or treat"
som det heter på engelska.
Snart är det dags att köpa in lite godis då det kanske kommer utklädda ungar som ringer på dörren och hotar med "bus eller godis?". Den 31:a oktober är det Halloween, en tradition som härstammar från Irland och Skottland. Under 1840-talets svåra svält- och nödår emigrerade många irländare och skottar till USA och tog då med sig sin gamla tradition där den idag är mycket populär. Här i Sverige har vi haft halloween-fester sedan det glada 60-talet, men det handlade då mest om partaj för vuxna. Det var först under 90-talet som traditionen började nå barnen och idag tycks "bus eller godis?-traditionen" vara minst lika vanlig som att gå påskkärring.

Visst har vi firat Alla helgons dag sedan urminnes tider, vilket är en kristen högtid som firas till minne av kyrkans helgon. En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna keltiska traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Egentligen är Halloween och Alla helgons dag i stort sätt samma tradition, bara ett de firas på lite olika sätt. Halloween är en omskrivning av all hallows even som betyder Alla helgons afton.

Symbolen för halloween idag är pumpan med utskuret ansikte med ljuslykta i. Från början var det inga pumpor man skar ut läskiga gubbar, utan rovor, s.k. Jack-o'-lantern. Enligt traditionen så representerade dessa skräckinjagande lyktor en smed som varit för ond för att komma in i himlen men lurat djävulen så att han inte kunde komma till helvetet heller. Istället fick han irra runt på jorden och för att finna vägen hällde han glödande kol i rovorna han ätit.

En traditionell irländsk halloween-lykta
gjord av en majrova på
Museum of Country Life på Irland.
Traditionen kring Jack-o'-lantern går tillbaka till den irländska legenden om den elaka men sluga smeden Jack, som var så törstig att han sålde sin själ till djävulen för en slant till något starkt att dricka. Då djävulen hade förvandlat sig till ett mynt, lade Jack istället det i fickan tillsammans med ett silverkors vilket förhindrade djävulen att förvandla sig tillbaka. Till slut lovade djävulen att ge Jack uppskov på ett helt år innan han skulle komma tillbaka och kräva Jack på hans själ, vilket Jack gick med på. 

När djävulen ett år senare kom tillbaka, lovade Jack att lydigt följa med om djävulen bara ville ge honom ett äpple från ett visst äppelträd. Djävulen gick med på detta, men då han klättrat upp i trädet ristade Jack snabbt in ett kors längs med stammen och åter igen var djävulen fast och oförmögen att ta sig ner från trädet. Jack lät inte djävulen komma ner förrän denne svurit att ge avkall på Jacks själ för alltid.

Men när så dagen kom då Jack dog, vägrades han inträde till himmelriket på grund av allt ofog han ställt till med på jorden under sitt långa liv. Inte heller djävulen, kunde ge Jack inträde i helvetet då ju denna svurit på att aldrig göra anspråk på hans själ igen. Således var Jack nu dömd att för alltid förbli en osalig ande på jorden. 

Jack bad djävulen om en lykta, så att han skulle kunna hitta tillbaka till jordelivet från helvetets mörker. Djävulen kastade då några glödande kol åt Jack som han lade i en ihålig kålrot. Han blev senare känd som "Jack med lyktan" ("Jack of the latern" eller "Jack-o'-lantern"), då han av människorna titt som tätt setts vandra över markerna ensam med sin kålrotslykta, än idag oförmögen att få frid.

/Markus

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar