Leta i den här bloggen

tisdag 9 oktober 2012

Ännu en hemsökt docka...

... Är kanske en fantasilös rubrik, men då denna docka, till skillnad från Robert, Annabelle och Letta-me-out, inte har något känt namn så vet jag inte riktigt hur jag ska göra, och visst är det lite underligt med tanke på hur otroligt gammal den är. Förmodligen beror det på att denna docka aldrig har varit någon leksak för barn... Dockan användes i exorcismer i slutet på 1800-talet, men var gammal redan på den tiden då den är tillverkad 1740! 
Dockan ägs av en kille i Storbrittannien som heter Robbo Hudson och här är hans berättelse.

/Markus


För 40 år sedan  kom min svärfar över denna docka i en "dime store"* i Amerika. Dockan i displayen var omgiven av gamla bilder av sig själv. På golvet framför skärmen var en röd linje. Displayen hade en skylt där det stod följande:

"År 1888 skänktes denna docka till Cedric Argyle av London*. Dockan hade tidigare använts i inte mindre än 68 exorcismer. Pastor Thomas Blythe och hans vän Mr Argayus Brown använde dockan i exorcismer när stökiga andar hemsökte de finare hemmen och kvarteren samt terroriserade tjänstefolk i rikemanshem i hela England. Thomas Blythe har berättat att han vid flera tillfällen har noterat att dockan tittar på honom, blinkar med ögonen och att den ibland log mot honom. Efter en tid blev dockan fotograferad av en vän. När den fotograferades igen cirka 20 minuter senare berättade fotografen att han märkte att dockan verkade le och vilket skrämde honom. Men ingen funderade så mycket mer på detta fram till det att fotografierna var framkallade, då såg man att dockans ansikte hade förändrats.

Alla människor som har tittat på fotografierna har förbryllats över skillnaden på fotografierna och de flesta tror att det beror på alla de förlorade själarna som blivit instängda i dockan.
Under exorcismerna hade dockan använts för att distrahera andara genom att erbjudas som en leksak. Mr Brown trodde att medan man bannlyste anden från huset det spökade i så besatte anden dockan istället för att gömma sig.
Under de närmaste åren har dockan fotograferats av tusentals människor och nu "bor" den här efter att ha sålts till butiken av David Browns sonson. Sedan dockan flyttade in har kunderna stått på den röda linjen och tagit två bilder av dockan efter varandra och din uppmanas att studera dessa efter att de framkallats. Nästan varje gång så har fotona visat olika utseenden. Ibland ser den ut som en pojke ... ibland en flicka! Ibland leende... ibland ledsen...

VARSÅGODA, STÄLL ER PÅ DEN RÖDA LINJEN OCH PROVA SJÄLVA!"

Dockan kom i min ägo och hamnade så småningom i en display i sju år i Museum of Curious Cornwall fram till 2007. Återigen fotograferades den tusentals gånger av digitala kameror med samma resultat. Det var en favorit bland kunderna och slog till och med samlingen av förkrympta huvuden i popularitet! Dockan är otrolig. Jag kan ärligt säga att jag aldrig har stött på något liknande. Jag är inte vidskeplig eller tror på spöken eller andar, men jag har bevittnat de förändringar när fotograferas och filmas.

Min slutsats var att ljuset förändras från foto till foto då även kameravinkeln kanske ändras en aning m.m,  vilket gör att ansiktet verkar annorlunda... Kanske? Dockan är gjord av tyg och har vad som ser ut som riktiga ögon av glas. Jag har aldrig sett såna ögon på en docka innan. Den ser mycket levande ut vilket jag tvekar att säga, ser ganska skrämmande ut! Den är cirka 23 cm lång och ganska ömtålig. Den är definitivt inte i skick för att lekas med och måste visas i en temperaturkontrollerad miljö.

/Robbo Hudson


*Dime store - Jag har svårt att översätta själva ordet då det tycks handla om en blandning mellan loppmarknad och Dollar Store. Dime store är även kända som fem-och-tio-cents butiker och varuhandlar och blev vanliga i slutet av artonhundratalet och har utvecklats till en viktig sektor. 

*Cedric Argyle av London - Jag hitter ingen information om denna person.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar