Leta i den här bloggen

söndag 19 augusti 2012

Dockan Annabelle

Tidigare har jag nämnt läskiga dockor som "Robert the Doll" och "Letta-me-out". Här kommer nu en till... Annabelle...

1970 fick Donna trasdockan Annabelle av sin mamma, en märklig födelsedagspresent med tanke på att hon var en sjuksköterskestudent och ingen liten flicka. Annabelle följde med Donna att bo i lägenheten som hon delade med sin klasskompis Angie. Det räckte inte med att Annabelle, med sin röda trekantiga näsa och stora tomma ögon såg ganska otäck ut... Snart började underliga saker att hända.

Det började med att dockan verkade flytta på sig för egen maskin. Ibland kunde hon hittas i soffan med sina ben i kors och med armarna vikta som i en hemtrevlig position, nästa gång kunde de hitta henne stående på golvet lutandes mot en stol. Flera gånger när Donna placerat dockan på soffan innan de lämnade bostaden skulle de återvända hem för att hitta dockan i sitt rum på sängen...

Efter att ha de tre hade delat bostad i c:a en månad så började små besynnerliga meddelanden skrivna på bitar av bakplåtspapper att dyka upp i lägenheten. De såg ut att vara skrivna av ett barn med texter som "Help us" och "Help Lou". Var kom dessa meddelanden ifrån? Vännerna hade ju inte ens tillgång till bakplåtspapper...

 Lorraine Warren & Annabelle
Donna och Angie tänkte såklart att någon smög sig in i bostaden när de inte var där och lade därför ut små föremål vid fönster och dörrar för att på så sätt se om någon varit där. Men när de kom tillbaka så låg dessa kvar orörda... De underliga händelserna blev som lite av en vardagsrutin fram till en kväll då Donna kom hem och fann blod på Annabells händer och klänning.

Vännerna kontaktade ett medium som kom och höll en seans. Under seansen fick de kontakt med en ande som sade sig heta Annabell Higgins. Hon var en sjuårig flicka som hade dött på samma plats där Donna och Anngies hus nu stod. Hon sade sig trivas med Donna och Anngie och ville bo kvar med dem genom att sin ande flytta in i dockan. Då vännerna fick höra att det handlade om en oskyldig liten flicka så glömde de helt bort incidenten med blodet och sa att det var okej för henne att stanna med dem då de tyckte synd om henne.

Apropå meddelenadena "Help Lou" så hade Donna en vän som hette Lou som aldrig hade varit en stor fan av dockan (kan vi klandra honom?). Han började få mycket obehagliga och verklighetstrogna mardrömmar om dockan och en natt upplevde han det som att han väcktes av att den försökte strypa honom.

Idag finns Annabelle i en glasmonter i
Warrens ockulta museum i
Moodus i Connecticut.
Dagen efter den märkliga drömmen åkte Lou hemm till Donna och Angie. Väl där så hördes plötsligt märkliga ljud från Donnas rum. De tre blev oroliga över att någon höll på att göra inbrott och Lou gick in i rummet... Men ingen var där... Det enda som var annorlunda var att Annabelle låg slängd på golvet, men detta var ju lite av en vardagsrutin för dockan Annabelle...

Lou fick en obehaglig känsla av att någon stod bakom honom. Han svängde runt, i nästa ögonblick kände han en stark smärta i bröstet. När han tittade efter så var hans tröja täckt av blod. När Lou tog av sig på överkroppen så såg de rivmärken. Det verkade som om att ett djur hade satt klorna i Lou.

Förtvivlade och skräckslagna kontaktade vännerna en präst som dock kände att detta var utanför hans ramar och skickade därför fallet vidare till Ed och Lorraine Warren (se föregående inlägg). Dessa insåg att  en exorcism av huset var vad som behövdes. Detta fungerade och då vännerna inte ville ha med Annabelle att göra så tog paret Warren henne med sig. 


/Markus

5 kommentarer:

  1. Svar
    1. Det är nog upp till var och en att avgöra. Om inte annat så är det en bra spökhistoria :)

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera